AFTONBLADET
97-04-26
Mellan synvilla och lapsus
Karin Mamma Andersson och Martin Ålund, Galleri Magnus Karlsson, Västerås
Det ljus som skapar tid, närvaro och föreställningar om en framtid i Martin Ålunds måleri, finns naturligtvis inte - i fall man inte letar i historien, mytologin, bland Hills mästerverk eller i sin egen tanke. Ändå målar han vistelseorter som ligger alldeles runt knuten: vi har alla varit där, få har sett, andra stannade just där.
På Galleri Magnus Karlsson visar han ett tiotal utsökt utförda målningar, där varje kvadratmillimeter ges samma omsorg vad gäller taktilitet, valör och etisk bestämmelse.
Märkligt nog klingar Martin Ålunds syn-förvillande efterbilder mycket väl in i de dramatiska tolvtoneklanger som generationskamraten Karin Mamma Andersson driver upp i full färgprakt i en rad målningar som kan sägas skildra ett mentalt och måleriskt lapsustillstånd. Karin Mamma Anderssons måleri har jämförts med Wikstens och Dick Bengtssons - men egentligen kretsar hon runt tillstånd av korta kortslutningstillstånd i relationen mellan det sedda/tänkta och det som, på grund av en klassisk lapsus, råkar explodera i färg och form.
I "Jag glömde bort mig" handlar det om försök till kontroll av rasistiska fördomar. I andra målningar skildrar hon mera generella, "svenska" föreställningars plötsliga sammanbrott: medan björken lyser precis så björkgrön som den ju "måste" omvandlas det omgivande "svenska" landskapet till en hallucination - till ett monster av okontrollerbar färg.
Utställningen visare ett par av den yngre generationens mest intressanta målare. Med så enkla - men ack så ifrågasatta - medel som duk och måleri får man en chans att vidga sin syn på världen och oss själva.
INGAMAJ BECK